Uppdaterad 25 juni 2026 · Faktagranskad mot Pensionsmyndigheten och Skatteverket

Privat pensionssparande – eget sparande till pensionen

Privat pensionssparande är det du själv väljer att lägga undan till pensionen, utöver den allmänna pensionen och en eventuell tjänstepension. Sedan avdragsrätten för pensionssparande togs bort för de flesta har fokus flyttat till vanligt sparande i ISK eller kapitalförsäkring i stället för bundna pensionsförsäkringar. Här går vi igenom när det egna sparandet behövs och hur du kan resonera kring hur mycket och hur länge.

Vad privat pensionssparande innebär

Privat pensionssparande är den tredje delen av pensionen, vid sidan av den allmänna pensionen från staten och en eventuell tjänstepension från arbetsgivaren. Enligt Pensionsmyndigheten har ett eget sparande för de allra flesta en förhållandevis liten påverkan på den totala pensionen, men för dig som saknar tjänstepension eller jobbar deltid kan det egna sparandet spela en betydligt större roll för hur pensionen till slut blir.

Till skillnad från allmän pension och tjänstepension, som byggs upp automatiskt via lön och arbetsgivare, är privat pensionssparande alltid frivilligt. Du bestämmer själv om du vill spara, hur mycket och i vilken sparform – det finns inget krav på att lägga undan pengar specifikt till pensionen utöver det som redan sker via jobbet.

Avdragsrätten är borta för de flesta

Fram till 2016 kunde många göra skatteavdrag för privat pensionssparande i deklarationen. Enligt Pensionsmyndigheten gäller det inte längre: sedan den 1 januari 2016 får personer som har tjänstepension via jobbet inte längre göra skatteavdrag för privat pensionssparande. Det är en av anledningarna till att bundna pensionsförsäkringar och individuellt pensionssparande, IPS, har blivit mindre vanliga, medan sparande i vanliga konton som ISK och kapitalförsäkring har blivit det som de flesta väljer i stället.

Ett undantag finns för dig som är egenföretagare utan tjänstepension: enligt den officiella företagarportalen Verksamt.se kan du som näringsidkare fortfarande göra avdrag för privat pensionssparande, med upp till 35 procent av inkomsten från näringsverksamheten. Har du tjänstepension genom eget aktiebolag gäller i stället andra regler för avdrag i bolaget – kontrollera alltid din egen situation mot Skatteverkets aktuella regler innan du planerar utifrån avdrag.

ISK eller kapitalförsäkring i stället för pensionsförsäkring

Enligt Pensionsmyndigheten är investeringssparkonto och kapitalförsäkring i dag de vanligaste sätten att spara privat till pensionen, i stället för en bunden pensionsförsäkring. Fördelen med ett vanligt ISK eller en kapitalförsäkring är att pengarna normalt inte är låsta till en viss pensionsålder på samma sätt som i en traditionell pensionsförsäkring, vilket ger dig större flexibilitet om planerna ändras. Nackdelen är att den tidigare skattefördelen med avdrag inte längre finns för de flesta, vilket gör att valet i praktiken handlar mer om kontoform och placering än om avdragsrätt. Läs mer om hur kontoformerna skiljer sig åt i vår guide om kapitalförsäkring eller ISK.

Hur mycket och hur länge – ett räkneexempel

Hur mycket du behöver spara privat beror förstås på din egen situation, men Pensionsmyndigheten visar själva ett räkneexempel som illustrerar hur spartiden påverkar det månadsbelopp som krävs för att nå ett och samma tillskott till pensionen. Enligt deras exempel handlar det ungefär om:

Mönstret är tydligt: ju kortare tid du sparar, desto mer behöver du sätta undan varje månad för att nå fram till samma resultat. Det är ett räkneexempel, inte en prognos för din egen pension – det verkliga utfallet beror på avkastning, avgifter och hur mycket du faktiskt sätter in över tid, och historisk avkastning är som alltid ingen garanti för framtiden. Vill du se hur ditt eget sparande ser ut tillsammans med allmän pension och tjänstepension är det din pensionsprognos som ger den samlade bilden.

Vem behöver spara privat?

Enligt Pensionsmyndigheten behöver de allra flesta som har en fast anställning med tjänstepension inte nödvändigtvis lägga till ett stort eget sparande, eftersom allmän pension och tjänstepension tillsammans redan ger en betydande del av den framtida pensionen. Situationen ser annorlunda ut om du saknar tjänstepension, jobbar deltid under långa perioder, är egenföretagare utan pensionsavsättning, eller har långa perioder utomlands där du inte tjänar in svensk pension. I de fallen kan ett medvetet eget sparande göra en påtaglig skillnad för den totala pensionen.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Investeringar kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Läs vidare