Pension för nybörjare – de tre delarna
Den svenska pensionen byggs inte upp på ett ställe. Den sätts ihop av allmän pension från staten, tjänstepension från jobbet och, för många, ett eget sparande vid sidan om. Här går vi igenom hur de tre delarna hänger ihop och vad du faktiskt kan påverka själv.
Pensionens tre delar
Pensionen består av flera delar: allmän pension från staten, tjänstepension från jobbet och eventuellt ett eget sparande till pension. Pensionsmyndigheten administrerar och betalar ut den allmänna pensionen, medan tjänstepensionen är en löneförmån som arbetsgivaren betalar in enligt kollektivavtal eller en egen utfästelse. Ett eget sparande är helt frivilligt och ligger utanför de två första delarna. För de flesta väger allmän pension och tjänstepension tyngst, men hur mycket varje del bidrar med varierar stort beroende på inkomst, anställningsform och hur länge du arbetar.
Snabbfakta: pensionens delar
- Allmän pension: statlig, administreras av Pensionsmyndigheten, byggs upp genom arbete och andra skattepliktiga inkomster.
- Tjänstepension: betalas av arbetsgivaren enligt kollektivavtal eller egen utfästelse.
- Eget sparande: frivilligt, till exempel via investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring.
- Ett orange kuvert med årsbesked för allmän pension skickas ut varje år.
Allmän pension – grunden från staten
Alla som har arbetat eller bott i Sverige får allmän pension. Den grundas på alla inkomster du betalar skatt för, det gäller även ersättningar som a-kassa, sjuk- eller aktivitetsersättning och föräldrapenning. Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst, lön och andra skattepliktiga ersättningar upp till 7,5 inkomstbasbelopp, till den allmänna pensionen. Den största delen, 16 procentenheter, går till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter går till premiepensionen, den del du själv kan välja fonder för. Har du haft låg eller ingen inkomst kan du i stället ha rätt till garantipension. Vill du gå djupare in på hur intjänandet fungerar, se vår guide om allmän pension, och för fondvalet inom premiepensionen, se guiden om premiepension.
Se över hela din pensionsbild
Jämför tjänster för pensionsöversikt och eget sparande innan du bestämmer dig för nästa steg.
Tjänstepension – från jobbet
De flesta anställda får en tjänstepension utöver den allmänna pensionen. Det är en löneförmån som arbetsgivaren betalar in, och för den som har en högre lön kan tjänstepensionen på sikt utgöra en betydande del av den totala pensionen. Vilket avtal som gäller, och därmed hur mycket som betalas in och vilka valmöjligheter som finns, beror på om arbetsplatsen har kollektivavtal och vilket avtalsområde den tillhör. Saknar du tjänstepension via jobbet, till exempel för att arbetsgivaren inte har kollektivavtal, är det en av de tydligaste anledningarna till att ett eget sparande kan behövas. Läs mer i vår guide om tjänstepension.
Eget sparande – när behövs det?
Ett eget sparande till pension har för de allra flesta en förhållandevis liten påverkan på den totala pensionen. Men det gäller inte alla. Är du egen företagare eller saknar tjänstepension via jobbet kan ett eget sparande göra desto större skillnad, och detsamma gäller om du arbetar deltid under långa perioder eller vill kunna ta ut din pension tidigt. Har du ingen tjänstepension alls kan du behöva spara omkring 4,5 till 6 procent av lönen, upp till 52 125 kronor i månadslön (2026), för att komma upp i en nivå som motsvarar vad en anställd med kollektivavtal får inbetalt. Ett vanligt sätt att spara privat är via investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring, där du själv väljer vilka fonder eller aktier pengarna ska placeras i. Läs mer i guiden om privat pensionssparande.
Vad du själv kan påverka
Det som påverkar pensionen mest är hur mycket du tjänar genom hela livet, om du har tjänstepension och vid vilken ålder du väljer att ta ut pensionen. Utöver det kan du påverka fondvalet inom premiepensionen och storleken på ett eventuellt eget sparande. Vill du se hur de olika delarna landar tillsammans är en pensionsprognos ett bra första steg, den samlar uppskattade belopp från allmän pension, tjänstepension och privat sparande i en och samma överblick. Kom ihåg att en prognos bygger på antaganden, till exempel om din framtida lön, och att den blir säkrare ju närmare pensionsuttaget du kommer. Läs mer i guiden om pensionsprognos.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Investeringar kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Vanliga frågor
Vad består pensionen av?
Pensionen består av tre delar: allmän pension från staten, tjänstepension från jobbet och, för många, ett eget sparande vid sidan om. De flesta får en tjänstepension via anställningen, men storleken och villkoren skiljer sig mellan avtalsområden.
Måste jag spara själv till pensionen?
Inte alla. Ett eget sparande behövs ofta om du är egen företagare, saknar tjänstepension via jobbet, arbetar deltid under långa perioder eller vill kunna ta ut pensionen tidigt.
Vad kan jag själv påverka i min pension?
Det som påverkar pensionen mest är hur mycket du tjänar genom arbetslivet, om du har tjänstepension och vid vilken ålder du väljer att ta ut pensionen. Du kan också påverka fondvalet i premiepensionen och storleken på ett eget sparande.
Hur får jag en samlad bild av min pension?
En pensionsprognos samlar uppskattade belopp från allmän pension, tjänstepension och eventuellt privat sparande. Prognosen bygger på antaganden om bland annat framtida lön och blir säkrare ju närmare pensionsuttaget du kommer.
Läs vidare om allmän pension, premiepension och tjänstepension. Fundera på ett eget sparande? Se guiden om privat pensionssparande, eller läs om hur du gör en pensionsprognos.
