Uppdaterad 10 juni 2026 · Faktagranskad mot Skatteverket och Konsumenternas

Investeringssparkonto (ISK) – så fungerar kontot och skatten

Ett investeringssparkonto (ISK) är en sparform där du kan äga aktier, fonder och andra värdepapper utan att deklarera varje enskild affär. I stället för att betala skatt på vinsten när du säljer betalar du en årlig schablonskatt som baseras på värdet av kontot, oavsett om du gått med vinst eller förlust under året.

Vad är ett investeringssparkonto?

Investeringssparkontot infördes som ett förenklat sätt att spara i aktier och fonder. Kontot är inte en försäkring – till skillnad från en kapitalförsäkring äger du värdepapperen på kontot direkt, precis som på ett vanligt aktie- och fondkonto (en depå). Det som gör ISK särskilt är beskattningen: du betalar ingen skatt på de vinster du gör på kontot och du behöver inte deklarera enskilda köp och försäljningar. I stället betalar du en årlig skatt som baseras på det sammanlagda värdet av dina tillgångar och insättningar, oavsett om kontot under året gått med vinst eller förlust.

Du kan också ta ut pengar från kontot när du vill utan att betala skatt på det uttagna beloppet, och det finns ingen bindningstid. Det som däremot inte går att göra är att dra av förluster eller avgifter mot skatten – varken kapitalförluster, fondavgifter eller depåavgifter är avdragsgilla på ett ISK.

Hur fungerar schablonskatten?

Skatten på ett ISK beräknas inte på din faktiska avkastning utan på en så kallad schablonintäkt. Skatteverket räknar ut schablonintäkten genom att multiplicera kapitalunderlaget med schablonräntan. Kapitalunderlaget är summan av värdet på dina tillgångar vid ingången av varje kvartal, insättningar och värdepapper som förts över till kontot under året, delat med fyra. Schablonräntan är statslåneräntan den 30 november året innan plus 1 procentenhet, dock lägst 1,25 procent. För inkomståret 2026 är schablonräntan 3,55 procent, vilket ger en effektiv skatt på 1,065 procent av kapitalunderlaget; för 2025 var den 2,96 respektive 0,888 procent. På den framräknade schablonintäkten betalar du sedan 30 procent i skatt. Du behöver inte räkna ut beloppet själv: det är det investeringsföretag som hanterar ditt ISK, till exempel din bank eller nätmäklare, som lämnar uppgiften till Skatteverket och den kommer sedan förifylld i din inkomstdeklaration. Ett fullständigt räkneexempel finns i vår guide om ISK-skatt.

En särskild regel gäller för kontanta medel som du förvarar på kontot: om räntan på de kontanta medlen någon gång under året överstiger statslåneräntan vid utgången av föregående november plus en procentenhet, eller 1,25 procent om det beloppet är högre, ska du betala skatt på den delen som vanlig ränteinkomst i stället för schablonskatt. Denna regel gäller från och med inkomstår 2025.

Skattefri grundnivå 2026

Sedan den 1 januari 2025 finns en skattefri grundnivå för det sammanlagda sparandet på investeringssparkonto. Från den 1 januari 2026 höjdes denna gräns, enligt regeringens beslut, till 300 000 kronor per person för det sammanlagda innehavet i ISK, kapitalförsäkring och PEPP-produkt tillsammans – inte per konto eller sparform var för sig. Den skattefria delen dras av automatiskt som ett avdrag i kapital i din inkomstdeklaration – du behöver inte ansöka om den själv. Har du sparande i flera banker gäller gränsen för hela ditt samlade innehav, inte per bank eller per konto.

Ligger ditt sammanlagda kapitalunderlag under 300 000 kronor blir schablonskatten alltså 0 kronor. Överstiger du gränsen betalar du skatt enligt schablonmetoden ovan, men bara på den del av kapitalunderlaget som ligger över den skattefria nivån. Vill du se exakt hur beräkningen går till steg för steg, med ett räkneexempel, har vi en egen genomgång på sidan om ISK-skatt.

Vad kan du spara i på ett ISK?

På ett investeringssparkonto kan du normalt spara i noterade aktier, ISK-märkta fonder, börshandlade fonder (ETF:er), obligationer och andra värdepapper som är godkända för kontoformen, samt kontanter i väntan på att investeras. Det är ISK:s bredd som gör kontot användbart för de flesta typer av långsiktigt sparande i värdepapper – men bredden i sig är inget skäl att ha kvar odisponerade kontanter på kontot en längre tid, eftersom schablonskatten tas ut på hela kapitalunderlaget oavsett hur mycket av det som faktiskt är investerat.

ISK jämfört med depå och kapitalförsäkring

De tre vanligaste kontoformerna för aktie- och fondsparande i Sverige är investeringssparkonto, vanlig depå (aktie- och fondkonto) och kapitalförsäkring (KF). Alla tre kan användas för att spara i värdepapper, men skatt, ägande och flexibilitet skiljer sig åt.

På en depå betalar du 30 procent skatt varje gång du säljer med vinst eller får en utdelning, men du kan i gengäld kvitta förluster mot vinster i deklarationen – något som varken ISK eller kapitalförsäkring tillåter. Kapitalförsäkring och ISK har flera likheter eftersom båda schablonbeskattas i stället för att beskattas per affär, men de regleras av olika lagar: ISK enligt inkomstskattelagen och kapitalförsäkringens avkastningsskatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. I en kapitalförsäkring är det försäkringsbolaget som formellt äger tillgångarna medan du är försäkringstagare, och du kan i sin tur utse en förmånstagare som får kapitalet om du dör, vilket bland annat öppnar för utbetalning direkt till förmånstagaren utanför dödsboet. På ett ISK äger du värdepapperen direkt, kan inte utse någon förmånstagare, och kan i regel handla enskilda aktier fritt, vilket inte alltid erbjuds fullt ut i en kapitalförsäkring.

Insättningsgaranti och investerarskydd

Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattar olika delar av ett ISK och gäller inte samma sak. Insättningsgarantin gäller bara kontanta medel som står oinvesterade på kontot hos ett institut anslutet till garantin, med ersättning upp till 1 150 000 kronor per person och institut (Riksgälden, från och med 1 januari 2026). Investerarskyddet gäller i stället de värdepapper du äger, om institutet skulle gå omkull och inte kan lämna ut dem, med ersättning upp till 250 000 kronor. Ingetdera skyddet ersätter en förlust som beror på att dina placeringar minskar i värde – kursfall omfattas inte. Exakt vad som omfattas beror på institut och kontoform, så kontrollera alltid villkoren hos den bank eller nätmäklare du överväger.

Vem passar ett ISK för?

ISK passar dig som vill spara långsiktigt i aktier och fonder och som vill slippa deklarera varje enskild affär. Kontot fungerar bra för både aktivt och passivt sparande, eftersom du kan handla fritt utan att varje transaktion utlöser en skattekonsekvens. Däremot är ISK mindre lämpat för placeringar med mycket låg förväntad avkastning, till exempel vissa räntefonder eller kontanter som blir liggande oinvesterade, eftersom schablonskatten tas ut oavsett avkastning och i vissa år kan bli högre än den faktiska avkastningen på en lågavkastande tillgång.

Så öppnar du ett ISK

De flesta banker och nätmäklare erbjuder investeringssparkonto, och kontot går normalt att öppna digitalt med BankID på några minuter. Själva kontot är i regel avgiftsfritt att ha, men du betalar avgifter kopplade till det du väljer att spara i, till exempel courtage vid aktiehandel eller förvaltningsavgift i fonder. Jämför gärna courtagenivåer och fondutbud innan du väljer var du öppnar ditt konto – vi går igenom det närmare i vår guide till aktiedepå.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Investeringar kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Läs vidare