Diversifiering – så sprider du risken i sparandet
Diversifiering betyder att sprida sparandet så att en enskild händelse, ett enda bolag som går dåligt eller en enda bransch som tappar fart, inte avgör hela utfallet. Det är ett av de mest grundläggande verktygen i ett sparande, men det har också en tydlig gräns: det skyddar inte mot att hela marknaden rör sig i samma riktning samtidigt.
Vad diversifiering betyder
Grundtanken är enkel: lägger du hela sparandet i ett enda bolag avgörs hela resultatet av vad som händer just där. Går bolaget dåligt, eller i värsta fall i konkurs, förlorar du en stor del av kapitalet oavsett hur resten av börsen utvecklas. Sprider du i stället innehaven över flera bolag kan ett svagt innehav delvis vägas upp av ett som går bättre, vilket minskar den bolagsspecifika risken – utan att för den skull eliminera risken för att marknaden i stort rör sig i en viss riktning. Enligt Fortnox ekonomiska ordlista handlar diversifiering just om att sprida riskerna genom att investera i olika aktier, branscher och geografiska marknader, och det beskrivs som en balansgång mellan att sprida risker och samtidigt inte ge avkall på möjlig avkastning helt i onödan.
Diversifiering är alltså inte samma sak som att bara äga "många" aktier. Poängen är att innehaven inte ska röra sig i exakt samma takt av samma skäl. Tio bolag i samma bransch, på samma marknad, är fortfarande sårbara för samma händelse.
Snabbfakta: diversifiering
- Sprider bort bolagsspecifik risk, alltså risken kopplad till ett enskilt företag.
- Fungerar bäst när innehaven inte styrs av exakt samma faktorer.
- Skyddar inte mot att hela marknaden faller samtidigt.
- Går ofta enklast att uppnå via fonder som redan innehåller många bolag.
Fyra sätt att sprida risken
I praktiken går det att sprida risken längs flera dimensioner samtidigt, och de kompletterar varandra snarare än att ersätta varandra.
| Dimension | Vad det innebär | Exempel |
|---|---|---|
| Bolag | Flera olika företag i stället för ett eller ett fåtal | 20–30 aktier i stället för 2–3 |
| Bransch | Olika sektorer som inte påverkas av samma händelser | Bank, industri och hälsovård i stället för enbart teknik |
| Geografi | Bolag verksamma i olika länder och regioner | Norden, USA och tillväxtmarknader i stället för enbart Sverige |
| Tillgångsslag | Olika typer av tillgångar med olika riskprofil | Aktier tillsammans med räntebärande sparande |
Antalet som anges i exemplet ovan är illustrativt, inte en fast norm – hur många innehav som ger rimlig spridning beror på vilken marknad du sparar i, vilka kostnader varje ytterligare innehav medför och hur exponerad portföljen redan är mot olika branscher och regioner. Den sista dimensionen, tillgångsslag, är i grunden en egen fråga som handlar om hur stor andel av det totala sparandet som ska stå i aktier över huvud taget. Den avvägningen beskrivs närmare i vår guide om tillgångsallokering.
Vill du sprida sparandet över ett brett utbud på ett ställe?
Se depåer och fondtjänster i topplistan längre ner på sidan.
Vad diversifiering inte skyddar mot
Det här är den vanligaste missuppfattningen: att en väl spridd portfölj alltid ska klara sig bättre när börsen faller. Så fungerar det inte. Diversifiering minskar bolagsspecifik risk, alltså risken att just ditt enskilda innehav går dåligt av skäl som bara berör det bolaget. Den skyddar inte mot marknadsrisk, det vill säga risken att hela eller stora delar av börsen rör sig i samma riktning samtidigt, till exempel vid en lågkonjunktur, ett ränteskifte eller en generell oro på världens marknader. I ett sådant läge faller ofta de flesta aktier tillsammans, oavsett bransch eller land, eftersom sentimentet och kapitalflödena rör sig i samma riktning.
Finansinspektionens vägledning lyfter ändå fram diversifiering, att sprida investeringarna över flera bolag och branscher, som ett av de enklaste sätten att undvika ett onödigt högt risktagande. Poängen är inte att eliminera risk helt, det går inte, utan att undvika att hela utfallet avgörs av ett enda bolags öde snarare än av marknaden i stort. Vill du läsa mer om riskbegreppen bakom det här resonemanget finns en genomgång i vår guide om aktierisk.
Praktiska vägar: fonder som gör jobbet åt dig
Att själv bygga upp en portfölj med tiotals bolag, spridda över flera branscher och länder, tar tid och kräver att du håller koll på varje innehav. Ett vanligt sätt att korta den vägen är att köpa en fond som redan äger ett stort antal bolag i en enda affär. En bred global indexfond kan innehålla allt från några hundra till flera tusen bolag i olika länder och branscher, vilket gör att spridningen i praktiken sker automatiskt vid varje köp. Vår guide om indexfonder går igenom hur den typen av fonder fungerar, och globalfonder beskriver den geografiska spridningen mer i detalj.
Vill du i stället kombinera flera fonder eller enskilda aktier till en egen helhet finns en genomgång i vår guide om fondportfölj. Oavsett väg är grundprincipen densamma: ju färre beslut som ensamma avgör hela utfallet, desto mindre bolagsspecifik risk bär du – även om det inte eliminerar risken för att marknaden i stort rör sig i en viss riktning.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Investeringar kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Vanliga frågor om diversifiering
Vad betyder diversifiering i sparande?
Att sprida sparandet över flera bolag, branscher, geografiska marknader och tillgångsslag så att en enskild händelse inte avgör hela utfallet. Ett svagt innehav vägs då upp av innehav som utvecklas bättre.
Räcker det med en enda fond för att diversifiera?
Det beror på fonden. En bred global indexfond kan i sig innehålla hundratals eller tusentals bolag i olika branscher och länder, medan en smal bransch- eller landfond ger betydligt mindre spridning trots att den tekniskt sett är "en fond".
Skyddar diversifiering mot att hela börsen faller?
Nej. Diversifiering minskar bolagsspecifik risk, men vid en bred marknadsnedgång brukar de flesta tillgångsslag och branscher falla samtidigt. Det kallas marknadsrisk och går inte att sprida bort på samma sätt.
Hur många aktier behövs för god riskspridning?
Det finns ingen exakt gräns – antalet som ger rimlig spridning beror på marknaden, kostnaderna för varje innehav och hur exponerad portföljen redan är. Ju fler bolag, branscher och marknader som är representerade, desto mindre väger dock ett enskilt innehav i det totala utfallet. Många väljer därför en bred fond i stället för att själva sätta ihop tiotals enskilda aktier.
Är diversifiering samma sak som tillgångsallokering?
Nej, men de hänger ihop. Tillgångsallokering handlar om hur stor andel av sparandet som ska stå i till exempel aktier respektive räntor, medan diversifiering handlar om spridningen inom och mellan de tillgångarna. Läs mer i vår guide om tillgångsallokering.
Läs vidare om tillgångsallokering, risk och avkastning och hur du bygger en aktieportfölj, eller se hur du håller fördelningen på plats över tid i guiden om att ombalansera en portfölj.
