Företagsobligationer – ränta och kreditrisk
En företagsobligation är ett lån till ett företag i stället för en insättning på ett konto. Du eller den fond du sparar i lånar ut pengar till bolaget mot en utlovad ränta, och i gengäld tar du på dig en kreditrisk som är kopplad till just det bolagets förmåga att betala tillbaka.
Vad är en företagsobligation?
En företagsobligation är, precis som andra obligationer, ett löpande skuldebrev – men med ett företag som utgivare i stället för en stat eller kommun. Löptid och kupong, det vill säga den ränta som betalas ut, fastställs i obligationens villkor vid emissionen. Till skillnad från en statsobligation, där staten är motpart, är det alltså det enskilda bolagets ekonomi som avgör hur säker återbetalningen är. Precis som andra obligationer kan en företagsobligation dessutom handlas till ett pris som skiljer sig från det nominella beloppet, beroende på hur marknadsräntan och synen på bolagets kreditvärdighet utvecklas under löptiden.
Snabbfakta: företagsobligationer
- Ett lån till ett företag, inte en insättning på konto.
- Kreditrisken är kopplad till det enskilda bolagets betalningsförmåga.
- Omfattas inte av den svenska insättningsgarantin.
- Handlas i regel med sämre likviditet än stats- och bostadsobligationer.
Kreditrisk, high yield och investment grade
Den centrala risken i en företagsobligation är kreditrisken: risken att bolaget får betalningsproblem och inte kan betala tillbaka lånet eller den löpande räntan. En emittents betalningsinställelse är en konkret form av den risken, och den kan i värsta fall innebära att du förlorar både kapital och utebliven ränta. Marknaden delar ofta in företagsobligationer i två breda kategorier utifrån kreditvärdighet: investment grade, obligationer från bolag som bedöms ha starkare betalningsförmåga och där räntan därför normalt är lägre, och high yield, obligationer från bolag med svagare kreditvärdighet där investerare i stället kompenseras med en högre ränta för den högre risken.
Det är viktigt att komma ihåg att företagsobligationer inte omfattas av den svenska insättningsgarantin, till skillnad från en insättning på ett bankkonto. Skyddet för pengarna hänger helt på det enskilda bolagets förmåga att betala, oavsett om obligationen räknas som investment grade eller high yield.
Vill du sprida risken över flera bolag i stället för att välja en enskild obligation?
Se hur en obligationsfond fungerar och vad den kostar.
Likviditet – svårare att sälja i oro
Utöver kreditrisken pekar Swedbank på att företagsobligationer i regel har sämre likviditet än stats- eller bostadsobligationer, vilket innebär att det kan vara svårare att sälja innehavet snabbt till ett rättvisande pris, särskilt i oroliga marknadslägen. Ränteförändringar kan dessutom påverka obligationens marknadsvärde på samma sätt som för andra räntebärande papper – stiger marknadsräntorna generellt tenderar priset på redan utgivna obligationer med lägre kupong att gå ned. Läs mer om det förhållandet i vår guide om obligationer.
Så investerar de flesta – via fond
Precis som med obligationer i allmänhet äger de flesta privatpersoner företagsobligationer indirekt, via en företagsobligationsfond som sprider placeringarna mellan flera olika emittenter i stället för att köpa en enskild obligation. Det minskar effekten av att ett enskilt bolag får betalningsproblem, men det är viktigt att förstå att diversifiering inte eliminerar kreditrisken helt – går flera bolag i fonden dåligt samtidigt, till exempel i en bredare lågkonjunktur, påverkas fondens värde ändå. En fond som äger företagsobligationer tar dessutom ut en löpande fondavgift enligt fondens villkor, utöver de underliggande riskerna.
Skatt på ränta och vinst
Ränta på en företagsobligation som ägs direkt eller via en vanlig depå ska redovisas som skattepliktig kapitalinkomst utanför schablonbeskattade konton, enligt Skatteverkets regler för värdepapper. Sparar du i stället via investeringssparkonto eller kapitalförsäkring beskattas hela kontot med en årlig schablonintäkt i stället för löpande ränte- och kapitalvinstbeskattning. Läs mer i vår ISK-guide.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Investeringar kan både öka och minska i värde och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet.
Vanliga frågor om företagsobligationer
Vad är en företagsobligation?
Ett lån till ett företag i utbyte mot en utlovad ränta och en bestämd löptid. Till skillnad från en statsobligation är det bolagets egen ekonomi, inte statens, som avgör kreditrisken.
Vad är skillnaden mellan investment grade och high yield?
Investment grade är obligationer från bolag som bedöms ha starkare betalningsförmåga och normalt lägre ränta. High yield är obligationer från bolag med svagare kreditvärdighet, där en högre ränta kompenserar för den högre kreditrisken.
Omfattas företagsobligationer av insättningsgarantin?
Nej. Insättningsgarantin gäller insättningar hos anslutna banker, inte företagsobligationer. Skyddet hänger helt på det enskilda bolagets förmåga att betala.
Minskar en fond risken helt om den sprider mellan flera bolag?
Nej. En företagsobligationsfond som sprider placeringar mellan flera emittenter minskar effekten av att ett enskilt bolag får problem, men diversifiering eliminerar inte kreditrisken helt.
Är företagsobligationer lika likvida som statsobligationer?
Normalt inte. Enligt Swedbank har företagsobligationer i regel sämre likviditet än stats- eller bostadsobligationer, vilket kan göra dem svårare att sälja snabbt i oroliga marknadslägen.
Läs vidare om obligationer, statsobligationer, obligationsfonder och duration i räntefond.
