Räntefonder – vad de är och när de passar
En räntefond placerar i räntebärande värdepapper i stället för aktier, och svänger normalt mindre i värde än en aktiefond. Här går vi igenom skillnaden mellan korta och långa räntefonder, vad som styr risken och när den här fondtypen brukar passa i ett sparande.
Vad är en räntefond?
Räntefonder är fonder som placerar i räntebärande värdepapper med olika löptider, till exempel statsskuldväxlar, bostadsobligationer, kommunobligationer och statsobligationer. I stället för att äga andelar i bolag lånar fonden i praktiken ut pengar till staten, kommuner, bostadsinstitut eller företag, och får ränta i gengäld. Generellt sett har räntefonder mindre värdesvängningar än aktiefonder, vilket gör dem till ett alternativ när du vill ha möjlighet till avkastning utan att ta samma risk som i aktiemarknaden.
Snabbfakta: räntefonder
- Placerar i räntebärande värdepapper, inte aktier.
- Generellt lägre risk och lägre förväntad avkastning än aktie- och blandfonder.
- Delas in i korta (penningmarknadsfonder) och långa räntefonder (obligationsfonder).
- Ränteförändringar påverkar värdet olika mycket beroende på löptid och duration.
Korta och långa räntefonder
Korta räntefonder, ofta kallade penningmarknadsfonder, placerar i räntebärande värdepapper med kortare löptider, vanligen upp till ett år. De följer den korta räntemarknaden nära, vilket bland annat betyder att Riksbankens styrränta har stor betydelse för avkastningen. Långa räntefonder, eller obligationsfonder, placerar i stället i värdepapper med längre löptid och är mer känsliga för förändringar i det allmänna ränteläget. Skillnaden i risk och avkastning mellan korta och långa räntefonder kan vara stor, och på den mer riskfyllda sidan av skalan finns företagsobligationsfonder, som generellt har högre risk än fonder som enbart placerar i stats- och bostadsobligationer. Vill du läsa mer om just obligationsfonder finns en fördjupning på obligationsfonder.
Vill du jämföra plattformar för fondsparande?
Se vilka tjänster som erbjuder ett brett urval av räntefonder i topplistan längre ner.
Risken i en räntefond
Hur känslig en räntefond är för ränteförändringar beskrivs ofta med måttet duration: ju längre duration fonden har, desto mer påverkas fondandelens värde när räntan ändras. Vi går igenom hur duration fungerar mer i detalj på sidan om duration i räntefonder. Utöver ränterisken finns en kreditrisk, som handlar om att den som fonden lånat ut pengar till inte kan betala tillbaka. Finansinspektionen har i stresstester av fondmarknadens likviditetsrisker konstaterat att även korta räntefonder kan påverka marknaden om de är tillräckligt stora, trots att de i normalfallet uppfattas som motståndskraftiga.
När passar räntefonder i sparandet?
Räntefonder kan passa dig som vill ha möjlighet till bättre avkastning än ett vanligt sparkonto, men till lägre risk än en aktiefond, eller som vill undvika stora kurssvängningar i en del av sparandet. De har oftast lägre avkastning än aktie- och blandfonder över tid, vilket är priset för den lägre risken. Många använder därför räntefonder som en stabiliserande del i en bredare portfölj snarare än som enda innehav. Vill du se hur räntefonder kan kombineras med aktier i samma fond, kan du läsa vidare om blandfonder.
Skatt på räntefonder
Äger du fondandelar direkt, utanför investeringssparkonto och kapitalförsäkring, tar Skatteverket ut en årlig schablonintäkt på 0,4 procent av fondandelarnas värde vid årets ingång, vilket ger en faktisk skatt på 0,12 procent av värdet. Byter eller säljer du andelar med vinst tillkommer dessutom vanlig kapitalvinstskatt. Sparar du i stället via ISK beskattas hela kontot schablonmässigt i stället för per affär – läs mer i våra ISK-guider.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Investeringar kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan en kort och en lång räntefond?
Korta räntefonder, penningmarknadsfonder, placerar i värdepapper med löptid upp till ett år och följer den korta räntemarknaden nära. Långa räntefonder, obligationsfonder, har längre löptid och är mer känsliga för förändringar i det allmänna ränteläget.
Passar räntefonder för kortsiktigt sparande?
Korta räntefonder används ofta för sparande på kortare sikt eftersom de normalt svänger mindre i värde än aktiefonder, men även de kan minska i värde och ger ingen garanterad avkastning.
Vad är en företagsobligationsfond?
En räntefond som placerar i obligationer utgivna av företag i stället för stat eller bostadsinstitut. Den ger normalt högre ränta men har också generellt högre kreditrisk än fonder som enbart placerar i statspapper.
Hur beskattas räntefonder utanför ISK?
En årlig schablonintäkt på 0,4 procent av värdet tas ut, vilket motsvarar en faktisk skatt på 0,12 procent. Säljer du med vinst tillkommer vanlig kapitalvinstskatt på vinsten.
Kan jag förlora pengar i en räntefond?
Ja. Räntefonder har normalt lägre risk än aktiefonder, men värdet kan både öka och minska, bland annat till följd av ränteförändringar och kreditrisk hos låntagarna.
