Stablecoins – vad de är och hur de fungerar
En stablecoin är en kryptotillgång som är konstruerad för att hålla ett stabilt värde, oftast genom att vara knuten till en vanlig valuta som dollarn. Namnet till trots är stabiliteten aldrig garanterad, och hur den upprätthålls skiljer sig kraftigt mellan olika stablecoins.
Vad är en stablecoin?
Riksbanken beskriver stablecoins som en kryptotillgång som ges ut av privata aktörer i form av tokens, och som kan liknas vid digitala mynt. Skillnaden mot bitcoin och andra volatila kryptovalutor är syftet: en stablecoin ska hålla ett stabilt värde över tid, oftast genom att följa priset på en etablerad valuta som amerikanska dollar. Enligt svenska Wikipedia är en stablecoin en kryptovaluta som knutits till ett externt referensvärde, vanligen en traditionell valuta.
Det är själva konstruktionen bakom kopplingen som avgör hur pålitlig stabiliteten faktiskt är, och det är där de olika typerna av stablecoins skiljer sig åt.
Typer av stablecoins
De vanligaste stablecoins är fiat-backade: utgivaren håller en reserv av riktiga valutor eller andra likvida tillgångar som motsvarar mängden utgivna tokens, och löser in en token mot valutan vid behov. Om reserven är fullständig och tillgänglig ska varje token alltid gå att växla mot sitt nominella värde.
En annan variant är algoritmiska stablecoins, där kopplingen till valutan i stället upprätthålls genom att utbudet av tokens justeras automatiskt utifrån efterfrågan, enligt Riksbankens egen genomgång av kryptotillgångar. Den typen bygger inte på samma sätt på en reserv av verkliga tillgångar, vilket historiskt har gjort algoritmiska stablecoins känsligare för att tappa sin koppling när marknaden blir orolig.
Snabbfakta: stablecoins
- Syfte: hålla ett stabilt värde, ofta kopplat till en valuta som dollarn.
- Fiat-backade: utgivaren håller en reserv som ska motsvara utgivna tokens.
- Algoritmiska: kopplingen hålls genom att utbudet justeras automatiskt, utan samma reservkrav.
- Kan i vissa fall räknas som e-pengatoken enligt MiCA, se Skatteverket nedan.
Ska du köpa eller växla stablecoins?
Se villkoren hos en svensk kryptoplattform innan du bestämmer dig.
MiCA och e-pengatoken
Sedan MiCA-förordningen tillämpas i sin helhet, sedan den 30 december 2024, finns det för första gången ett EU-gemensamt regelverk som pekar ut hur utgivare av kryptotillgångar ska hanteras. Skatteverkets rättsliga vägledning konstaterar att en stablecoin i vissa fall kan uppfylla villkoren för att klassificeras som e-pengar, så kallad e-pengatoken. Kvalificerar sig en stablecoin som e-peng ska den enligt vägledningen behandlas som fiatvaluta i den bedömningen, vilket skiljer den från kryptotillgångar utan koppling till en valuta.
Finansinspektionen har själva sagt att myndigheten ser både möjligheter och utmaningar med stablecoins, och för in dem i samma dialog som övriga kryptotillgångar. Att en stablecoin omfattas av MiCA innebär inte att den är riskfri. Regelverket ställer krav på utgivaren, men garanterar varken att kopplingen till valutan håller eller att du får tillbaka pengarna om utgivaren hamnar i kris.
Risker med stablecoins
Den största risken är att kopplingen till valutan bryts, vanligen kallat de-peg. Det kan hända om utgivarens reserv visar sig vara otillräcklig eller svår att komma åt, eller om förtroendet för utgivaren rasar och många vill lösa in sina tokens samtidigt. Riksbanken har i en rapport konstaterat att stablecoins visserligen kan förbättra vissa betalningar, men att riskerna kvarstår trots det. Finansinspektionen påminner samtidigt om att kryptotillgångar generellt är svåra att värdera på ett tillförlitligt sätt och att risken att förlora investerade pengar är hög.
Utgivarrisken är central för alla stablecoins: du litar på att utgivaren faktiskt förvaltar reserven ansvarsfullt och kan lösa in tokens vid behov, utan full insyn i hur reserven ser ut från dag till dag. Lägg därtill de generella riskerna som gäller all krypto: förvaring, bedrägerier och ett begränsat konsumentskydd jämfört med till exempel bankkonton. Läs mer om hur du förvarar krypto säkrare och vad som gäller kring MiCA hos kryptoplattformar.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Investeringar kan både öka och minska i värde, och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet.
Vanliga frågor om stablecoins
Vad är en stablecoin egentligen?
En kryptotillgång som är konstruerad för att hålla ett stabilt värde, oftast genom att vara knuten till en valuta som dollarn, enligt Riksbankens beskrivning.
Är stablecoins säkrare än andra kryptovalutor?
De är tänkta att vara mindre volatila i pris, men det är inte samma sak som säkra. Stabiliteten hänger på utgivarens reserv eller mekanism, och Finansinspektionen bedömer fortfarande krypto som svårvärderat och högriskfyllt.
Kan en stablecoin tappa sin koppling till valutan?
Ja, det kallas de-peg och kan ske om utgivarens reserv brister eller om förtroendet för utgivaren rasar. Riksbanken har pekat på att riskerna kvarstår trots att regelverk som MiCA finns på plats.
Räknas stablecoins som e-pengar enligt svensk skattevägledning?
De kan i vissa fall uppfylla villkoren för att klassificeras som e-pengatoken. Kvalificerar sig en stablecoin som e-peng ska den enligt Skatteverkets rättsliga vägledning behandlas som fiatvaluta i den bedömningen.
Gör MiCA stablecoins riskfria?
Nej. MiCA reglerar utgivare av kryptotillgångar inom EU, men det är fortfarande möjligt att förlora pengar på en stablecoin, till exempel om kopplingen till valutan bryts eller utgivaren hamnar i kris.
Läs även om krypto för nybörjare, hur du växlar krypto och vad som gäller vid krypto och skatt. Vill du köpa eller växla stablecoins, se vår genomgång av Trijo.
